Tänker på allt och inget. Jag tänker så mycket att jag inte riktigt vet vad jag tänker på. Jag tänker på att mitt hjärta slår för något jag inte vet om än, det känns spännande men också jobbigt ibland. Jag tänker på dom där känslorna ni vet, dom som kan kännas så sjukt bra. Dom som får en att känna sig unstoppable, att inget kan gå fel. Men dom som också kan få en att känna att livet saknar mening, att man hamnat på botten och att man aldrig kommer kunna ta sig upp. Det känns omöjligt men man kommer kunna stå upp igen, i know. Jag tror jag står snart. Inte riktigt än men snart. Man tänker också sjukt mycket på allt, jag gör det inte längre men jag hamnar där ibland. När man minst anar det, när en viss låt spelas, ett ord som kommer ur någons mun då kan jag hamna där igen....jag gillar dom som delar mitt synsätt o flyger i min sfärd.

jag grubblar över saker som jag nog aldrig förstått och aldrig kommer förstå..